”I Guds namn”

● I sin bok The Men I Killed återgav brigadchefen F. P. Crozier sina erfarenheter under första världskriget och påpekade: ”Egendomliga gärningar utförs i Guds namn, och Gud blir använd på de mest egendomliga sätt. Krigsmakten anammar honom som sin beskyddare och inspirationskälla, och så blir varje militärt fälttåg ett försvarbart krig, ett rättvisans krig, där den breda massan väljer att ha Gud på den sida man själv betecknar som ’rättvisans’.” Beträffande prästerna konstaterar han: ”När det bryter ut krig, förvandlas predikstolen omedelbart till en rekryteringsestrad av försåtligaste slag. Och denna militära ritual pågår på båda sidor.” — Sid. 176, 179.

Ändå skrev dr William Storey vid Notre Dame-universitetets teologiska fakultet följande angående de första kristna i tidskriften Ave Maria för 9 augusti 1969: ”Kyrkan före Konstantins tid [före 325 v.t.] höll hängivet fast vid beslutet att inte bruka våld i mänskliga konflikter.” De allra första kristna tog således inte del i krig, utan var fastmer fridsamma. — Rom. 12:18.