MATTEUS
Studienoter – kapitel 4
förde anden: Eller ”förde den verksamma kraften”. Det grekiska ordet pneuma syftar här på Guds ande, som kan vara en drivkraft som får en person att göra det som stämmer med Guds vilja. (Se Ordförklaringar under ”Ande”.)
djävulen: Av det grekiska ordet diạbolos, som betyder ”förtalare”. (Joh 6:70; 2Ti 3:3) Det besläktade verbet diabạllō betyder ”att anklaga” och återges med ”anklagades” i Lu 16:1.
Det står skrivet: Jesus använder samma grekiska uttryck tre gånger när han bemöter djävulens frestelser och citerar från de hebreiska skrifterna. (Mt 4:7, 10)
Jehovas: Det här citatet är hämtat från 5Mo 8:3, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.)
den heliga staden: Avser staden Jerusalem, som ofta kallas helig på grund av att Jehovas tempel låg där. (Neh 11:1; Jes 52:1)
tempelmurens högsta punkt: Eller ”templets bröstvärn”. Ordagrant ”templets vinge”. Det grekiska ordet för ”tempel” kan avse tempelhelgedomen eller hela tempelkomplexet, så uttrycket ”templets vinge” kan alltså syfta på tempelmurens högsta punkt.
Jehova: Det här citatet är hämtat från 5Mo 6:16, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.)
visade honom: Demonernas härskare gav tydligen Jesus en verklighetstrogen syn av världens alla riken.
världens: Återgivning av det grekiska ordet kọsmos och syftar här på det orättfärdiga mänskliga samhället.
riken: Används i generell betydelse och avser alla länder och områden som människor styr över.
tillber mig: Det grekiska verbet står här i aorist, vilket tyder på att det som avses här är en engångsföreteelse. Djävulen begärde bara att Jesus skulle tillbe honom en enda gång, han begärde inte att Jesus skulle fortsätta tillbe honom.
Satan: Från det hebreiska ordet satạn, som betyder ”motståndare”, ”fiende”.
Jehova: Det här citatet är hämtat från 5Mo 6:13, och där återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). (Se Tillägg C.)
det är bara honom du ska tjäna: Eller ”det är bara honom du ska ägna helig tjänst”. Det grekiska verbet latreuō syftar i grund och botten på att tjäna, men eftersom det i de kristna grekiska skrifterna används om att tjäna eller tillbe Gud kan det med rätta översättas med ”tjäna”, ”ägna helig tjänst”, ”tillbe”. (Lu 1:74; 2:37; 4:8; Apg 7:7; Rom 1:9; Flp 3:3; 2Ti 1:3; Heb 9:14; 12:28; Upp 7:15; 22:3) Det hebreiska ord som är översatt med ”tjäna” i 5Mo 6:13, som Jesus citerar från, är ‛avạdh. Det betyder ”tjäna” men kan också översättas med ”tillbe”. (2Mo 3:12; fotnot; 2Sa 15:8, fotnot) Jesus var fast besluten att vara fullständigt hängiven Jehova.
När Jesus fick höra: Mellan vers 11 och den här versen har det gått ungefär ett år, och händelserna som beskrivs i Joh 1:29–4:3 äger rum under den här perioden. I Johannes skildring får vi också veta att Jesus tog vägen om Samarien och träffade en samarisk kvinna vid en brunn i närheten av Sykar i samband med att han reste från Judeen till Galileen. (Joh 4:4–43; se Tillägg A7, ”Jesus liv på jorden i kronologisk ordning” och Karta 2.)
Kapernaum: Av ett hebreiskt namn som betyder ”Nahums by” eller ”tröstens by”. (Nah 1:1, fotnot) Staden låg vid nordvästra sidan av Galileiska sjön. Den hade stor betydelse under Jesus jordiska tjänst och omnämns som ”staden där han bodde” i Mt 9:1.
Sebulons och Naftalis områden: Avser områden norr och väster om Galileiska sjön i norra delen av Israel och omfattar bland annat Galileen. (Jos 19:10–16, 32–39) Hela västra sidan av Galileiska sjön var en del av Naftalis område.
för att det som hade sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Se studienot till Mt 1:22.
havsvägen: Syftar möjligen på en forntida väg som gick från Galileiska sjön till Medelhavet.
på andra sidan Jordan: I det här sammanhanget avses tydligtvis västra sidan om Jordan.
nationernas Galileen: Jesaja kan ha använt den här beskrivningen eftersom Galileen var det område som gränsade mot de omgivande nationerna. På grund av läget och vägarna som genomkorsade Galileen hade folket där större kontakt med nationerna runt omkring, vilket underlättade för icke-israeliter att ockupera och bosätta sig i området. Under det första århundradet bodde många icke-judar där, vilket gör beskrivningen ännu mer passande.
ett stort ljus: Jesus utförde en stor del av sin offentliga tjänst i Galileen, inom Sebulons och Naftalis områden, vilket uppfyllde det Jesaja hade förutsagt om Messias. (Mt 4:13, 15) Jesus gav alltså andligt ljus åt dem som ansågs vara i andligt mörker och som föraktades av sina landsmän i Judeen. (Joh 7:52)
dödsskuggans: Uttrycket förmedlar tydligtvis tanken på att döden bildligt sett kastar sin skugga över människor när den närmar sig. Men Jesus gav ljus som kunde avlägsna den skuggan och befria människor från döden.
predika: Dvs. offentligt förkunna. (Se studienot till Mt 3:1.)
himmelriket har kommit nära: Budskapet om en ny världsregering var temat för Jesus predikoarbete. (Mt 10:7; Mk 1:15) Johannes döparen började predika ett liknande budskap omkring sex månader före Jesus dop. (Mt 3:1, 2) Men när Jesus sa att himmelriket hade ”kommit nära” hade orden fått ytterligare en dimension, eftersom han, som var smord som den framtida kungen, nu var mitt ibland dem. Det sägs ingenstans att Jesus lärjungar fortsatte att predika att himmelriket hade ”kommit nära” efter Jesus död.
Galileiska sjön: En insjö i norra Israel. Den kallas också Kinneretsjön (4Mo 34:11), Gennesaretsjön (Lu 5:1) och Tiberiassjön (Joh 6:1). Sjön ligger ungefär 210 m under havsytan, och den är 21 km lång från norr till söder och 12 km bred. Dess största djup är 48 m. (Se Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”.)
Simon, som kallas Petrus: Han hette Simon. Petrus (Pẹtros) är den grekiska formen av det semitiska namnet Kefas (Kēfạs), som Jesus gav honom. (Mk 3:16; Joh 1:42; se studienot till Mt 10:2.)
kasta ut nät: Fiskare brukade vada ut i vattnet eller stå i en båt och kasta ut ett cirkelrunt nät som var 6–8 m i diameter. Nätets ytterkanter var försedda med tyngder, och en skicklig fiskare kunde kasta nätet så att det landade horisontellt mot vattenytan och sjönk ner över fisken.
fiskare: Fiske var ett vanligt yrke i Galileen. Petrus och hans bror Andreas var inte bara fiskare, utan också delägare i en fiskeverksamhet, uppenbarligen tillsammans med Jakob och Johannes, Sebedeus söner. (Mk 1:16–21; Lu 5:7, 10)
människofiskare: En ordlek inspirerad av Simon och Andreas yrke. Uttrycket syftar på att de skulle ”fånga människor” för att samla in dem till riket. (Lu 5:10) Det kan också ha varit en antydan om att arbetet med att göra lärjungar skulle påminna om fiske. Det skulle vara ett hårt och ansträngande arbete som krävde uthållighet och inte alltid skulle ge så stora resultat.
följde honom: Petrus och Andreas hade redan varit Jesus lärjungar i omkring sex till tolv månader. (Joh 1:35–42) Men nu uppmanar Jesus dem att lämna fiskeverksamheten och följa honom på heltid. (Lu 5:1–11; se studienot till Mt 4:22.)
Jakob och hans bror Johannes: Jakob nämns alltid samtidigt som sin bror Johannes, och i de flesta fall nämns han först. Det kan tyda på att han var äldst. (Mt 4:21; 10:2; 17:1; Mk 1:29; 3:17; 5:37; 9:2; 10:35, 41; 13:3; 14:33; Lu 5:10; 6:14; 8:51; 9:28, 54; Apg 1:13)
Sebedeus: Möjligen Jesus ingifta morbror. Han kan ha varit gift med Salome, som antagligen var syster till Jesus mamma Maria. I så fall var Johannes och Jakob kusiner till Jesus. (Se studienot till Mk 15:40.)
lämnade de genast: Det grekiska ordet euthẹōs, som återges med ”genast”, förekommer både här och i vers 20. I likhet med Petrus och Andreas tvekade inte Jakob och Johannes när Jesus uppmanade dem att följa honom på heltid.
gick han omkring i hela Galileen: Det här markerar starten på Jesus första predikofärd i Galileen med sina fyra nyutvalda lärjungar, Petrus, Andreas, Jakob och Johannes. (Mt 4:18–22; se Tillägg A7.)
undervisade ... predikade: Det är skillnad på att undervisa och att predika. Den som undervisar förmedlar kunskap, förklarar, använder övertygande argument och tillhandahåller bevis. (Se studienoter till Mt 3:1; 28:20.)
synagogorna: Se Ordförklaringar.
de goda nyheterna: Första förekomsten av det grekiska ordet euaggẹlion, som återges med ”evangelium” i en del svenska biblar. Det besläktade grekiska uttrycket euaggelistẹ̄s återges med ”evangelieförkunnare” och betyder ”en förkunnare av goda nyheter”. (Apg 21:8; Ef 4:11, fotnot; 2Ti 4:5)
Syrien: Dvs. den romerska provinsen Syrien. Ett område med icke-judar norr om Galileen, mellan Damaskus och Medelhavet.
epileptiker: Det grekiska ordet betyder ordagrant ”drabbad av månen”. (I några svenska översättningar förekommer uttrycken ”månadsrasande” och ”månadssjuka”.) Matteus använder det som en medicinsk term, inte som en vidskeplig koppling mellan sjukdomen och månens faser. De symtom som Matteus, Markus och Lukas beskriver är typiska för epilepsi.
Dekapolis: Se Ordförklaringar och Tillägg B10.
andra sidan Jordan: I det här sammanhanget syftar det tydligtvis på området öster om Jordan, också känt som Pereen (från det grekiska ordet pẹran, som betyder ”den andra sidan”, ”bortom”).